Same same but different...

Ikväll ska vi ut å käka jag och mina fina flickor. Har egentligen fler finingar i tjejligan som jag gärna skulle spendera många härliga kvällar med men de har emigrerat en bit bort, inte så jätte långt men för långt för att vi ska kunna träffas ofta nog. Tur att det finns FB och annat så att det går hålla sig lite uppdaterad iaf. Just nu sitter jag här och sippar på ett glas vin, japp, ett glas vin. Det fina i det hela är att det givetvis är alkoholfritt men det smakar inte saft för det, det smakar vin. Jag har duschat, plattat håret och sminkat mig. Känns härligt. Det är så härligt att få sådana tillfällen ibland, tillfällen då allt känns precis som vanligt, då jag inte tänker på allt som kommer förändras om drygt 2 månader. Men tankarna om framtiden börjar verkligen tränga sig på. Vi börjar fixa lite praktiska grejer, börjar så smått koppla om ifrån jobb-fokus till nybliven-mamma-fokus. Det där sköter sig ganska bra självt faktiskt, det är nog så att jag mest behöver anstränga mig för att hålla kvar "rätt" fokus i 5 veckor till. Det ska nog gå bra.

Nu ska jag iaf ha en supermysig kväll med mina preggovänner!

Jag och badankan...

Mmmmm...Torres!

Hej vecka 30...

Fy vad jag ogillar att vara så här skröplig som jag känner mig just nu. I snart 2 veckor har varje steg gjort ont, troligen foglossning i SI-lederna enligt google och mina kollegor. Med Selma hade jag inga problem alls med foglossning, kanske pyttelite på slutet men då behövde jag ju inte knata omkring på jobbet och blandas ihop med patienterna ;-). Det sjuka är att jag är en mästare på att predika för andra om hur viktigt det är att söka hjälp och gå till sjukgymnast för sådana besvär men när det kommer till mig själv gäller visst något helt annat... Nu när jag skulle lägga Selma blev jag påmind om mina andra följeslagare Herr Halsbränna och Fröken Nästäppa. Båda dessa är ju mindre smidiga att handskas med just i sagoläsandet. Jag är imponerad av att Selma ens förstod vad jag läste till sist. För att förhoppningsvis få en god natts sömn ska jag därför knapra i mig lite gaviscon som troligtvis är den mest avskyvärda tuggtabletten ever, men det funkar. När jag sen steg upp och sätter mig här vid datorn i tron att jag ska få göra det i lugn och ro så startar något som närmst kan liknas vid en utekväll på krogen  magen, det lilla knytet är en hejare på att shejka loss. Inte alls som jag kommer ihåg att det var med Selma. Jag hoppas intensivt att inte det där med att bebisar har samma dygnsrytm utanför magen som inuti stämmer... Jag har ju beställt en bebis som gillar att sova, kunde ju vara kul att få uppleva det någon gång.

Nu ska jag ta tag i livet "aka" slänga mig i soffan...eller jag kommer nog inte slänga mig utan snarare släpa mig ut till vardagsrummet som en pirat med träben för att sedan så försiktigt som möjligt tippa ner den här kroppshyddan i soffan och hoppas att jag kommer upp igen någon timme senare. Wish me luck!

Kvällsprat

En sak jag försöker ändra på här hemma är Selmas nattrutiner. Nu somnar hon i stort sett alltid i vår säng, sover gott hela natten och vaknar ALLTID tidigt, typ 5-6. Jag sover kasst på nätterna av flera olika anledningar: rörig unge i sängen, rörig unge i magen, snarkande sambo, täppt näsa, flåsig andning, ja you name it. Därför skulle det va nice om Selma kunde vara vänlig och sova i sin egen säng. Nu har vi kommit så långt att hon själv säger på kvällen : ja kan somna i din säng mamma så kan du bäja in mej i min säng sen! Ja!
Så det är så vi gör nu... Ett litet steg i taget som Selma givetvis bestämmer över.... Vår lilla chef!

Ok!

Har lite olika preggo-appar på iphonen. En av dem säger detta idag:



Idag lyder jag den hittills. Har sjukt svårt att komma igång. Jag har precis tvingat Selma att ta en middagslur. Inte det lättaste direkt! Hon gapade och skrek i säkert 30 minuter innan hon gav upp. Vaknar man 5.30 även på lördagar kan man faktiskt behöva en lur på dagen fast man är en "stor tjej"...

Idag kommer familjen Åkersten/Borst på besök och då misstänker jag att Selma kan behöva lite extra energi ;-).

Nu (kanske) jag ska ta en dusch...

Jag tar åt mig

Japp, jag känner mig träffad av den här skylten. Åker utan att skämmas hiss upp OCH ner!

Morgonaktivitet

Här kör vi söndagsbadet direkt på morgonen. Det gäller att passa på när fröken själv frågar efter det!

Pixijunkie

Ska precis gå och lägga mig och ser spår av kvällens sagoläsning. Stefan har nog haft en rolig sagostund ser det ut som... Selma är en riktig bokjunkie och ikväll har hon visst fått bossa helt som hon vill...

Snottar lite...

Har lite kvällssug så jag snottar en varm choklad ifrån darlingen.... Min oroliga och halsbränniga mage har inte tillåtit kaffe den senaste tiden så vad ska jag göra?

Min bästa Dolly

Förutom alla sina "riktiga" kompisar har Selma en absolut favorit: Dolly. Denna skitiga, stackars nakna lilla dockan har hängt med i ur och skur i 2 år nu, ända sedan Selmas första jul som 7 månadersbebis. Selma brukar ofta gå runt och ropa - Dooolllyyy, vaaa ääää duuuu! Oftast svarar hon ju inte och då måste vi snabbt som ögat leta upp henne eftersom Selma tydligen ärvt sin pappas förmåga att leta... När hon är upphittad försöker Selma ofta lära henne att stå, gå eller äta. Ibland är Dolly även olydig och blir rejält uppläxad.

När vi var på Mallorca hände det som inte får hända, Dolly went missing! När vi en kväll kom tillbaka till lägenheten var hon inte med. Jag var säker på att hon hade varit i vagnen nere i restaurangen men nu var hon puts väck. Jag blev iskall inombords och lipen var inte långt borta. Det kändes nästan som jag tappat bort mitt eget barn. Jag kunde se framför mig hur förkrossad Selma skulle bli om hennes "bästa Dolly" skulle vara försvunnen. Snabbt som ögat pilade jag ner till restaurangen och letade igenom varje millimeter. Till sist hittade jag henne, intryckt i ett hörn bakom en soffa. Vilken lättnad!!!

Då

Julen 2009

Nu

Då (2009) var Dolly snäppet renare och något mer påklädd med mindre tandkräm i munnen men jag vågar inte ens försöka tvätta henne för tänk om hon inte skulle vara sig lik efteråt...

Tuttläget

Nu är det 2 veckor sedan napparna lämnades bort till tomtebebisarna. Och jag måste säga att det gått väldigt smidigt. Att inte kunna stoppa in ljuddämparen då och då har dock inneburit en del nyheter i vardagen.

* No more middagslur, synd för mamman men skönt att slippa dela upp alla dagar i fm/em aktiviteter.
* Lite högre ljudnivå här hemma vilket har lett till Selmas nya smeknamn "Decibel". Det här gäller både när hon är arg och glad, det görs helt enkelt mer ljud nu.
* Mer skratt, bus och aktivitet i allmänhet. Över är tydligen tiden då man kunde sätta sig framför en film och mysa....nu är det action från morgon till kväll.
* Enklare nattningar och tidigare kvällar, skönt för trötta päron.

Imorgon är det dags för den vanliga dagisrutinen igen och jag kan se fram emot 5 heltossiga morgnar när jag utgår ifrån att jag kommer vara något svettig när lämningen är över. SElmas favvo just nu är nämligen att  rymma så fort det talas om kläder, blöjor eller tandborstar. Tur att jag är så smidig...

Hoppetossan

Selma hade lite svårt att säga hejdå till alla tomtarna

Högje!!!

Gungnarkomanen är i full gång...

Monopol

Jag ligger halvt utslagen i sovrummet och njuter lite smått av känslan av den nystädade garderoben som gallrats rejält. Bredvid ligger en stoor "skänkahög" och en något mindre "slängahög". Underbart. Något som är mindre underbart är att min tolerans mot sömnbrist verkar vara lika med noll nu för tiden. Mår skitdåligt av att inte sova ordentligt. Just nu tjuvlyssnar jag på min underbara lilla familj som gör ett försök att spela monopol... Det går nog inte jättebra! Förresten så får vi nog skippa det där med lunchvila framöver, Selma har varit ett riktigt litet monster sen hon vaknade, det är inte värt det!








Familjen soffpotatis

Äntligen!

Nu kan jag pusta ut en stund. Vi har varit och kollat på bilar och precis när vi närmade oss norrahammar däckade tösen. Inte en sekund för tidigt...

Charmigt egentligen...

Kl 4.00 är inget speciellt gulligt eller charmigt. Den pratglada lilla tösen som ligger och nynnar på alla olika sånger hon kan och viskar i mitt öra om att hon minsann sovit gott nu känns mest som en liten plågoande, en väldigt söt liten plågoande såklart. Med sin allra tystaste lilla viskning säger hon. -pappppaaaa... De e sfårt att somna... Vill du fölla me mej upp? Snällaaaa... 5.15 gav han upp och hängde med henne. Skönt för mig. Jag har en känsla av att denna förmiddagen kommer bli en lång väntan på lunchvilan...

Morgondagens projekt

Jag är trött på att vara sjuk. Det är ju så tråkigt. Därför har jag bestämt att jag är frisk imorgon. Finns den förbannade nästäppan kvar tar jag tag i att ringa VC och hoppas på kortisonspray. Sen är jag frisk. Då tar jag tag i roliga saker som att göra iordning i min garderob med de två nya "snålbackarna" som mannen inhandlade idag. Måste ju börja fixa och dona så att nästa lilla familjemedlem får något slags utrymme att ha sina grejjer på. Jag känner hur behovet och lusten att "boa" ökar hela tiden. Jag vill rensa, organisera och planera hela tiden! Igår försökte jag få med Stefan i planerandet mitt under en fotbollsmatch, gick ganska dåligt... Imorgon tar jag iaf tag i "svarta hålet" i garderoben. Det är en låda där jag hivat ner alla möjliga gamla paltor och "bra-att-ha-om-man-ska-måla-plagg". Problemet (ett av dem) är bara att alla plagg är svarta och har skapat en ogenomtränglig massa som nu desperat behöver organiseras och troligtvis slängas... Wish me luck!





Nybadad och nyklippt liten My med knut på huvudet...

Husdoktor

Så himla skönt att ha en egen liten doktor hemma när man är sjuk... Hon tar så bra hand om mig med massa pussar och kramar!








Dokumentationen sker givetvis i Cosmic...

Hej jobb 2012!

9 veckor ska jag jobba i år, dessa veckor känns just nu som ett oöverstigligt berg. Kan bero på min härliga förkylning som sitter i precis hela huvudet. Gött. Nu tar jag mig iaf i kragen och stannar hemma och kurerar mig. Jag inleder alltså 2012 med att inte alls jobba, då var det plötsligt bara 8 jobbveckor kvar, känns lite lättare.

Nu ska jag hiva i mig lite Alvedon, peppra näsan med nässpray och väcka liv i min käre sambo som troligen däckat under nattningen som vanligt.

Den där Selma...

Varje dag förundras jag över hur många tankar som kan samlas i det där lilla huvudet. Varje dag förundras jag även över hur dessa tankar kan formas till ord, meningar och numera hela utlägg som är fullt förståeliga för omvärlden. Igår kom hon fram och började ett långt utlägg:
- mammaaaa (bedjande ton), du vet min spej, den till håjet nä vi bostaj? Den me tollet... Få ja titta på daton på de tollet?

Vad säger man då liksom? Jag gick iaf till datorn och lät henne få som hon ville...