Stor dag för stor tjej

De senaste månaderna har Selma kommit titt som tätt och påpekat att den ena tanden efter den andra gör ont. Allt i hopp om att den ska vara lös och vara på väg att tappas. Det är ju en stor grej det där, att bli stor och tappa första tanden. Spänningen är olidlig. NU är den första tanden lös på riktigt och det är STORT. Mormor och morfar ringdes upp på studs för att bli invigda i nyheten. Jag drabbas av akut nostalgi och viss ångest över att tiden springer iväg, att min lilla tös ska tappa det där lilla risgrynet som gjorde entré först av alla. Snart flyttar hon hemifrån typ. 

Idag på ridskolan gjorde hon debut på en STOR häst och fick mycket beröm för hur bra hon hanterade den tunga fjordingen, mammastoltheten slog till rejält. 

Stor dag på många sätt. 

Barnloppisdags!

I lördags var det dags för oss att arrangera vårens barnloppis här på skolan. Ett kärt besvär kan man nog säga. Jättemycket jobb, ont i ryggen, svettigt, nervöst och alldeles, alldeles underbart. Det är ett härligt gäng tjejer som är med och jobbar och det är spännande att se hur mycket vi kan vässa våra metoder för att göra det till en bättre och även smidigare shoppingupplevelse. Vi vill ju även att alla säljare ska bli av med så mycket som möjligt och då gäller det att ligga i och göra reklam. På nåt konstigt sätt är denna helg en riktig höjdpunkt trots att det tar mycket både tid och ork i anspråk. Shoppingen för min egen del var väldigt lyckad och jag fick tag i massa kläder till barnen och även lite pussel. Allt för ynka 200 kr efter att min vinst dragits av. Jippi! 

 

Rastlös kreativitet

Sen i onsdags har Agnes varit krasslig här hemma. Tempen ligger stadigt på runt 38 utan alvedon. Nätterna är skit och på dagarna har jag ett mänskligt plåster på mig. Då gäller det att gilla läget kan man säga... Jag blir sjukt rastlös av sånt här och det var verkligen tur att barnens mormor och morfar förbarmade sig över oss igår och var barnvakter så att vi kunde gå ut och äta (och dricka) med Fredrik och Julia. Så välbehövligt! Dagen har fortsatt i feberns tecken och nu har Stefan och Selma åkt iväg för att få komma ut och träffa folk. Jag har sytt lite mössor och kollat på x antal barnfilmer. Hoppas det här vänder nu...

Pillow talk med litet busfrö

Agnes har utvecklats till en väldigt busig liten fröken. Hon har ständigt en räv bakom örat och man vet aldrig vad hon ska hitta på härnäst. Men hon är samtidigt så fruktansvärt charmig. Tycker jag. Och jag är ju inte alls partisk... 

Ikväll låg vi och småpratade lite vid nattningen och hon skötte snacket mestadels själv. 

Agnes- ja e en busig onge mamma. Jättebusig. Men ja e inte dum. Baja lite tokig. Demma (Selma) tycke ja e tokig nä ja pjuttar *asgarv åt sig själv*.Demma pjuttaj också, du me o pappa me *hysteriskt fniss*. 

Sen byter hon samtalsämne. Jag försöker hålla mig tyst för att hon nån gång ska somna. 

Agnes- du e så söt mamma, du e jättehin. Ja e me söt å hin. Då måste jag ju bara hålla med. Sen får jag en puss på munnen, en på kinden och en i pannan. Det hela avslutas med att hon slickar mig på kinden och sen bryter ännu ett fnissanfall ut. Min lilla tokfia.

 

Klagan på dagens föräldrar

Ibland blir jag lite matt. Lite matt på den "äldre" generationen som inte på något sätt drar sig för att ständigt och jämt hacka ner på dagens småbarnsföräldrar. Klagas det inte på att vi envisas med att lämna våra stackars barn på förskolan 15 timmar/vecka under föräldraledighet så klagas det på användning av sociala medier och mobiltelefoner. Jag FATTAR att det ser illa ut när ett stackars barn försöker få kontakt med sin mamma som har blicken fastnålad i telefonen och jag fattar att det inte är en universallösning att stoppa en padda i handen på en grinig unge. 

Men det här gnällandet verkar ju gälla alla, som att vi alla är stöpta i samma form och som att vi alla hellre sitter vid mobil/dator/padda hellre än att umgås med våra barn. Retade upp mig på detta när jag råkade sätta på "Fråga doktorn" idag. Det jämrades då hej vilt över dagens föräldrar som tydligen inte har annat för sig än att spela candy crush och läsa bloggar. 

Jag kan erkänna att även jag ägnar mig åt detta. Men det är vid den här tiden på dygnet. Det är när jag redan nattat mina små genom att läsa varsin bok, berättat om den lilla lilla gumman i den lilla lilla stugan samt sjungit A,B,C låten och blåsippan ute i backarna står ca 2 ggr vardera. Så kom inte och säg att alla är likadana och att allt dagens föräldrar gör är hjärndött fingrande på en spelplatta för det tror jag verkligen inte. Men alla kan vi väl behöva slappna av lite och bara vara allmänt menlösa ibland... Ofta får man ju för sig att allt var bättre förr eftersom man liksom glömmer det dåliga och jobbiga. Kanske ska dagens allvetande och väldigt generaliserande expertpanel fundera lite hårdare över om allt de själva gjorde var så himla bra. Som att röka hej vilt runt barnen, åka utan bilbälte/bilstol och släppa ut barnen i mörkret utan dagens standardutrustning reflexvästen. Bland annat. 

Nej jag tycker faktiskt att merparten av oss gör ett asgrymt jobb och jag imponeras ofta av hur mycket vi faktiskt kan jonglera med vad gäller karriär, familj och allt annat som ingår i livet. Så varför inte hejja på oss lite istället för att besserwissegnälla och agera som är sämre än den äldre generationen? 

Nej nu är det bäst att jag tar tag i saftandet, syltandet och brödbaket så att jag inte Gud förbjude ger mina barn något halvfabrikat imorgon.