Nu ska det bli skönt att jobba lite

Imorgon är det dags för jobb och förskola igen. Om inte kopporna poppar upp på Selma under dagen eller natten. Men Agnes ska iaf gå dit. Jag har inte vabbat denna veckan utan flyttade mina lediga dagar till mån och tis istället. Alltså blir det jobb resten av veckan. Men vi har haft det himla mysigt hemma i vår karantän tycker jag. Selma håller nog inte med. Hon längtar till förskolan och jag hoppas hon hinner med några dagar innan det är hennes tur...

Då var det dags för sjukstuga igen

2 dagar hann Agnes med på dagis innan det var dags för första vabben. Som andra barnsjukdomen på listan gjorde vattkopporna entré. Egentligen smög de nog sig på redan i söndags med utslag på ögonlocken (feltolkades som vaglar i vår vagelfamilj) och ett utslag i ljumsken (feltolkades som blöjutslag). Men idag har det inte varit någon tvekan. Lillan är alldeles knottrig i hårbotten och har koppor lite varstans på kroppen. De på huvudet verkar vara mest besvärande för tillfället. Men hon är vääääldigt pigg trots detta. Hon ser härjad ut som tusan men skenet bedrar... Skönt det! Nu väntar vi med spänning på att det blir Selmas tur....

Första dagen -check!

Nu är det nya tider. Arbetstider. Dagistider. Höstiga tider. Spännande tider. Den här första dagen i vårt nya liv har gått hur bra som helst. Glada barn som studsade in på dagis och började leka direkt. Den som var mest tveksam var faktiskt Selma som ville att jag skulle stanna en stund tills hon vande sig. Det tog väl sisådär 2 minuter. Sen kunde jag ge mig iväg till jobbet och kom dit EXAKT samma tid som vanligt. Inte illa. Dagen flög iväg i ett hisnande tempo och jag kom otroligt nog ihåg alla koder och lösenord. Kändes mer än ok att vara tillbaka, faktiskt jättekul! Mkt på gång som ska styras upp och jag hoppas startsträckan inte blir alldeles för lång!

Då var nr 2 inskolad

Jag pustar ut och inser att jag hade helt fel i min förutsägelse angående Agnes inskolning. Jag trodde den skulle bli tuff och fylld med gråt och tandagnisslan. Min lilla skrutta har ju som alla vet varit VÄLDIGT mammig hittills. En riktig mammegris som helst av allt velat sys fast permanent vid min höft. Men under sommaren har hon vuxit och mognat massor. Hon känns dagismogen. Hon har säkert inget behov av att vara där egentligen men det känns som att hon gillar det vilket är viktigast just nu. Jag har lämnat henne själv typ hela veckan och hon har inte varit ledsen en enda gång. Sen kan det ju komma bakslag, i know, men just nu njuter jag bara av att det hittills gått bra. Min stora lilla tös...



Liten tjej med små vänner.


Sisten ut är en rutten fläsk...som gittan skulle säga.

Vad ska man säga?

Vi har den bästa sommaren ever. Legendarisk tycker jag. Barnen lever loppan på stranden eller hemma i poolen nästan varje dag och tillvaron är rosafluffig för jämnan (haha, eller inte ;-)). Värmen blir ju faktiskt påfrestande i längden, vi är ju inte vana vid 30 grader direkt! Men vi älskar tillvaron och att ha möjligheten att umgås med våra nära och kära. Over and out!

Astrid Lindgrens värld

Igår var jag, tjejerna och mina föräldrar på alv. Mys på hög nivå! Men tur att vi var 3 vuxna och två barn för det gällde att ha ögon i nacken big time! Massor av folk och massor att se!