Då var nr 2 inskolad

Jag pustar ut och inser att jag hade helt fel i min förutsägelse angående Agnes inskolning. Jag trodde den skulle bli tuff och fylld med gråt och tandagnisslan. Min lilla skrutta har ju som alla vet varit VÄLDIGT mammig hittills. En riktig mammegris som helst av allt velat sys fast permanent vid min höft. Men under sommaren har hon vuxit och mognat massor. Hon känns dagismogen. Hon har säkert inget behov av att vara där egentligen men det känns som att hon gillar det vilket är viktigast just nu. Jag har lämnat henne själv typ hela veckan och hon har inte varit ledsen en enda gång. Sen kan det ju komma bakslag, i know, men just nu njuter jag bara av att det hittills gått bra. Min stora lilla tös...



Liten tjej med små vänner.


Sisten ut är en rutten fläsk...som gittan skulle säga.