Ett halvt år senare

Nu har det alltså gått ett halvt år sedan vår lilla guldklimp valde att titta ut precis som beräknat den 25 maj. Det var början på ett äventyr som man mer och mer ser vidden av för varje dag som går. Borta är stunderna då man "inte gör nånting", shoppar till sig själv och ränner ute på krogen titt som tätt. Dessa stunder har bytts ut emot nattvak, amning i massor, påsar under ögona och en oändlig oro över allt som kan hända denna lilla varelse. Det konstiga är att det är värt det tusen gånger om, jag går gärna upp kl 4 på morgonen (eller gärna kanske är att ta i) då lillan kallar på mig eftersom jag vet att jag kommer mötas av ett lyckligt litet leende och hennes flaxande armar och ben som inte kan komma upp ur sängen snabbt nog. Detta halvåret har varit fullt av nya upplevelser och det är först nu som jag känner att vi har landat i vardagen, men jag älskar vår nya vardag och hoppas att tiden kan lugna sig lite så att vi verkligen hinner njuta!