Sen dagen Selma föddes har jag lärt mig att småbarns liv går i perioder, utvecklingssprång och allt vad det heter. Nu har vi en mindre rolig period som innebär att lillan är supermammig, envis, skrikig på natten och väldigt dramatisk. Det krävs inte mycket för att hon ska slänga sig raklång och gasta ut sin missnöjdhet. Men men, antagligen är det väl allt nytt som händer nu som påverkar henne, inte lätt att börja på dagis! Idag har vi spenderat förmiddagen på A6 och nu ska det vilas lite inför kvällens 30-årsfest. Kul!
Om blickar kunde döda....
Selma gosar med första mutan...
Kanske världens sötaste jeansrumpa?
1 kommentar:
Vilken tur att det finns mutor som är lagliga.
Skicka en kommentar