Ajajaj

Flera gånger har jag hört Agnes ligga och skrika som att hon har ont. Då blir man ju lite rädd och släpper allt för att likt en lejonhona rädda den lilla oskyldiga ungen. När jag kommer fram ser jag att den enda hon behöver räddas ifrån är sig själv. Med ett stenhårt grepp grabbar hon tag i nackhåret på sig själv men kan sen inte släppa. Hon drar och sliter och skriker tills man lyckas räta ut de små mulliga bebisfingrarna. Det finns lite andra problem med att ha en liten kalufs när man bara är tre månader och ett är att skorven frodas och är svår att få bort eftersom jag knappt lyckas få ner oljan i hårbotten.






Liten tjej med starka nypor!