Idag har vi firat vår underbara, charmiga, BUSIGA, bestämda, kloka och söta dotter. Jag vet att alla föräldrar är stolta över sina guldklimpar men jag måste ändå skryta lite med mitt lilla hjärta. Detta är ju en dagbok för mig som jag ofta använder för att gå tillbaka i tiden och minnas det som varit. Livet rusar ju ofta på i 120 och många små men värdefulla detaljer glöms bort i suset av intryck och händelser. Nu är alltså Selma två år. Hon brås både på sin mamma och sin pappa. Som mig är hon uttrycksfull (finare ord för pratglad) och bestämd (chefens dotter...). Och jag hoppas även att hennes självständighet kan vara åtminstone delvis ärvt ifrån mig. Som sin far är hon tålmodig och snäll, hon försöker och försöker igen utan att bryta ihop i en hög av frustration vid minsta motgång (under förutsättning att hon inte är alltför hungrig eller trött) och är alltid mån om att alla ska vara med. Visst delar hon ut en del tjuvnyp och är mån om att få vara med och bestämma men hon gör det med glimten i ögat.
Vad gäller det här med praterier så har Selmas ordförråd fullkomligt exploderat under den tid hon gått på förskolan. Hon kan ha långa utläggningar om saker hon sett på TV eller sånt vi gjort under dagen, men med detta kommer även en förmåga att krydda verkligheten en aning. Hon har börjat skoja och ljuga lite smått och gör det så bra att jag faktiskt redan börjar oro mig för hur det kommer bli när hon blir tonåring. För några dagar sen berättar hon så förnuftigt för mig att hon "gjort nr 2" och jag berömmer henne för att hon självmant berättade. Väl på skötbordet tar jag av blöjan och inser att den är tom. Då utbrister hon - Jag skojade!!! Min haka åkte ner i golvet eftersom jag knappt visste att hon visste vad "skoja" betydde...
En annan småjobbig grej är att hon redan klår mig i memory. Jag tänker att jag ska "låta" henne vinna men det behöver jag knappt, ungen har stenkoll!!! Nu har jag nattat henne i nya stora sängen och det ska bli spännande att se hur denna natten fortlöper. Kommer hon sova hela natten eller kommer vi höra små tassande tösafötter under småtimmarna...vi får väl se!!!
Ja jusst det, jag skulle ju berätta om kalaset. Men eftersom en bild säger mer än tusen ord lägger jag in lite sådana istället!!! Observera att de kommer i lite oordning, lagom kaosartat precis som kalaset! Vissa presenter fastnade inte på bild men de är Selma lika tacksam för!!!
Trätårta ifrån pappsen
Sängkläder ifrån faster Fia
Finkusiner framför favvopresenten, ett tält ifrån farbror Daniel
Da tält!
Ubermysig fleece från Fia
Kakklubbor by me
Tårtuppskärning. När vi sjöng för Selma höll jag på att börja lipa, hon var SÅ generad och tittade stint ner i bordet....
Provsmakning...mmmm
Klädprovning
Tårta made by mormor...
...toppade med rosa flamingoljus från tant Malin, TACK!!!
Tur att det finns rutinerade paketöppnare i form av Saga och Julia
Till sist tröttnade den lilla tösen och intog en bekvämare position... Sulkyn i bakgrunden är en present från kusinerna.
Kalastjej!!!
...mmmm?
