Vardagslyx

Lyx är att få äta kvällsmat i lugn och ro med en sött sovande bebis i sovrummet. I lagom tid till att favvoprogrammet börjar kan man slå sig ner i soffan i mysigaste kläderna och bara slappna av. Disken har man under dagen kunnat klara av samtidigt som man lagar middag och gör matlådor till morgondagen eftersom lilla barnet snällt kan sitta och leka för sig själv i timtal utan att stöka ner det minsta. Men tyvärr är livet med småbarn sällan lyxigt, i verkliga livet får man smälla i sig en torr macka på stående fot (om man har tur) samtidigt som man micrar välling med en vansinning liten flicka klängandes i byxbenet.

Eftersom sovandet under dagen blivit mycket knappt förvandlas en vanligtvis glad liten tös till ett övertrött, skrikande plåster som varken ska sova eller vara vaken. När jag efter ca 1 timme i sovrummet lyckats få henne att somna och ska gå ut ur sovrummet knakar mina gamla tantknän så att hon vaknar igen...bara att börja om från början. Tösen som man kan tro sover som en stock har visat sig ha röntgensyn och ser genom ögonlocken när jag försöker smyga ut ur sovrummet och för ett ögonblick trodde jag att jag var fast för evigt. Men trägen vinner och här sitter jag bevisligen framför datorn, nöjd med att ha vunnit ännu en kamp!

Skenet kan bedra...