Mer snack...

Här kommer två till små hittepån av lillskrutt. 

Agnes sov över hos sin mormor och morfar för ett tag sen. På kvällen ligger hon och småpratar med mormor och berättar då att: mamma sover alltid utan trosor. Jag har sagt att hon måste ha trosor på sig, annars vill jag inte sova hos henne. 

Ehhh... först och främst är det ffa Agnes själv som gillar att sova med enbart nattlinne och det är dessutom HON som envisas med att agera extra kroppsdel på mig på natten. JAG sover påklädd och skulle helst av allt slippa en unge på var sida på natten så den här historien låter ganska snedvriden i mina öron...

Mormor frågade en annan gång var tjejernas gamla balanscykel tagit vägen och Agnes berättade utan omsvep att pappan slängt den eftersom den var trasig. Enda felet var att den står kvar i garaget nästintill oanvänd... 

Hon ljuger SÅ bra, vilket jag helt tar på mig skulden för!

Lilla och stora proffsljugarna

Minimytomanen

Vi har en minimytoman i huset. Eller kanske en tjej med mycket livlig fantasi och ett stort register vad gäller mer eller mindre verkliga händelser. Det nyligast inträffade var att hennes kompis mamma hörde av sig till mig med en försiktig och lite kryptisk fråga huruvida jag och Stefan varit med i en bilolycka som slutade väldigt illa ganska nyligen. Misstankarna mot lilla lögnaren väcktes omedelbart och jag svarade snabbt som attan att NEJ det har vi verkligen inte. Lättnaden ifrån kompisens mamma var enorm och hon berättade att kompisen berättat att Agnes dragit en historia om att hon, jag, Stefan och hennes kompis Emma (hon känner nog inte ens en Emma) varit med i en bilolycka och att Emma DOG. 

Jag förstår lättnaden när den här lilla historien enbart var en historia... när jag frågade Agnes om det hela skrattar hon lite och försökte omformulera historien till att Emma var hennes hund som Stefan backat över med bilen... klart bättre men fortfarande ganska tragisk historia. Undrar verkligen vad personalen på förskolan tror om oss...

En styck söt mytoman

Agnes om att få en ny kompis

Idag skulle Agnes berätta om hur det var när hon och Emilia blev kompisar. Här kommer det....

"Jag kommer inte ihåg hur det va när jag inte kände Emilia. Plössligt va hon på dagis och då bara sa det "pjoff" å så var vi kompisar. Vi bara började prata och leka och va kompisar. Vi visste inte ens vad vi hette utan vi va kompisar ändå. Vi chansade va varandra hette. Sen har vi bara lekt å lekt" 

Bästisar

Att ta konsekvenser av sitt handlande

Varje dag härjar Agnes om vilka kläder, skor, jackor, strumpor etc som hon ska ha på sig. Jag låter henne oftast hållas eftersom hon är duktig på att klä sig om hon får välja själv. Ett större problem har varit att hon envisats med att ha vanliga tunna gummistövlar fast det varit för kallt. 

Häromdagen när hon låg i sängen och skulle sova sa hon: "mamma vet du vad det vässta va på dagis idag? Det va att jag hade min jåsa gummistölvar på mig när vi va ute. Å jag fjös SÅ mycket att jag inte ens kunde leka. Jag fjös så jag inte ens kunde leka med Emilia!" 

Dagen efter var det inga svårigheter att få ta med gummistövlarna hem i väntan på varmare väder. Så bra att hon faktiskt lärde sig nåt och vi slipper tjöta om detta mer!

Liten med mardrömmar

Lillan i familjen har massor av mardrömmar nu för tiden. Det är monster och spöken och massa annat otrevligt. I natt drömde hon om brinnande vulkaner berättade hon på morgonen. På natten vaknade hon och var rädd. Hon ville helst gå upp och kunde inte somna om. Då fick jag ligga och klia henne på ryggen tills min egen arm domnade bort. På morgonen sa hon "inatt när jag djömde om den där dumma vulkanen... Då va jag jätterädd. Men det var så schönt när du kliade mig på jyggen, då fösvann den dumma djömmen". 

Lilla älskade unge, jag skulle kunna klia din rygg i en evighet om det höll mardrömmarna borta. Det hör visst till åldern att drömma sådär. Stackarn. 

 

Agnes är morgonpigg och pratar genus

Agnes visade tydliga tecken på att vara rejält utsövd efter 3-dagarshelgen vi haft. Hon har sovit till både 10 och 9 olika dagar så det borde hon kanske vara. I morse var det iaf dags för dagis och skola igen och Agnes firade detta med att vakna 4.45 och börjar då att viska försiktigt

-mammaaaa... Är det mojjon nu?

-mmmmm....tyyyyp....zzzzz

-om huj många minutej?

-veeeet inte....10?

Ca 20 sekunders tystnad

-haj det gått så många minutej nu? 

-snart....

Ytterligare 20 sekunders tystnad råder

- är nalle puh en pojk eller flicka?

-pojk tror jag nog....

-Ior då?

-pojk.....

-finns det bara pojkaj i Nalle Puh eller?

-Kängu är ju en tjej.

-ja jusst det. Henne gillar jag. Hon är fin.

Agnes om framtiden

Ikväll pratade jag och Agnes om stora saker innan hon skulle sova. Hon pratade om hur det blir när hon är stor. 

Agnes-kommer jag bli en mamma eller en pappa när jag blir stor?

Jag-du kan bli en mamma när du är stor.

Agnes- kan jag växa och bli stor då? När jag blir stor, större än Selma och får en telefon, då vill jag ha en Elsatelefon. För jag kommer gilla Elsa sen också. Jag kommer gilla Elsa när jag är liten OCH när jag blir stor!

Jag-okej gumman...

Vi får väl se vad hon säger om sin stora idol om sådär 5 år....

Tokiga lilla prinsessa...

Tjejen som kan det här med komplimanger!

Idag plockade familjen upp mig efter jobbet. Jag var ganska trött och sliten efter en ovanlig pressad dag. Pressen är inte så hög nu i början eftersom jag inte hunnit boka in så många patienter. Skönt att komma in i jobbet i lugn och ro. När jag satte mig i bilen sa Agnes. 

"Jag tyckte det va joligt att vi plockade upp dig. Du såg så fin ut när du stog där borta i den mössan. Du såg jättefin ut. Du va som en pjinsessa på halloween". 

Hur gullig kommentar? Hon vet precis vad som behövs för att locka fram ett leende min fina tjej. 

Tokfian... 

Mardröm...

Inatt härjade Agnes mer än vanligt. Hon vaknade och ville gå upp typ kl 02, hon grät och var rädd och kunde verkligen inte somna om. Vi fick titta på ett My little ponyavsnitt innan hon efter mkt ljudliga protester somnade om. 

Nu på morgonen kom förklaringen när jag frågar varför hon var ledsen inatt. "Jag gjät för att jag kände att jag hade hägg (skägg). Jag såg det på en bild i din telefon å så kände jag att jag va helt taggig, som pappa". 

När hon berättade om drömmen kände hon hela tiden på sin haka och på kinderna som för att försäkra sig om att hon är utan skägg. Hon berättade med sån inlevelse om drömmen och det syntes att hon verkligen tyckte det var läskigt. Lilla skruttan. 

Munter pratstund

Jag och Agnes hade en härlig och upplyftande pratstund vid läggning idag. Jag gjorde ett försök att prata om våra nattningsrutiner och varför hon blir så ledsen när hon ska sova. Vi pratade och jag berättade att jag blir så ledsen av att vi bråkar på kvällarna.

Då säger hon: "du är lite som Japunsels mamma då, hon ä ju lite dum. Du ä lite som ett Scooby-spöke också". 

Tack för den du! 

Solskensmorgon

Idag är det onsdag. Onsdag betyder ledig dag. Ledig dag har aldrig tidigare betytt sovmorgon. Idag vaknade jag och Agnes kl 7. Solen sken in och det känns liksom som att man måste vakna. Hon låg kvar ett tag innan hon drog med sitt täcke ut i vardagsrummet. Då kom även Selma upp. "Ska vi titta på maj litte ponny Telma?" "A visst, jag kan sätta på TVn". Och nu sitter dom där ute och kollar på sitt gemensamma favvoprogram medan jag ligger kvar och mornar mig. Underbart! Ser fram emot en härlig ledig dag!

En annan dag...

Treårstrots

På självaste födelsedagen förvandlades Agnes till en något mera trotsig version av sig själv. Hon har alltid varit självständig och ogillat när man "hanterar" henne. Detta leder nu till bråk i massor. Så fort man närmar sig med något som liknar en tandborste, hårborste, tuss med molluskbehandling eller liknande så skriker hon: IIINTEEE!!! Sen är bråket igång. 

Igår när hon skulle sova tjurade hon en massa över något så jag frågade om hon ville komma och läsa med mig och Selma. "Nä, inte. Ja ska sitta häj å glo lite" . Så satte hon sig i sin säng och läste  en bok. Behöver jag ens skriva hur sur hon blev när jag och Selma skrattade en lång stund åt detta. För just det... Hon har förlorat sin känsla för humor också. Jippi.

Sjusovande trotsig tjej...

Agnes 3 år

Nu är det alltså tre år sedan familjen utökades med denna charmiga, envisa och numera trotsiga lilla donna. Hon förgyller våra liv och ger oss huvudbry dagligen med sina påhitt och roliga uttalanden. Eftersom hon fyllde år på en röd dag kunde vi fira henne med familjen på den rätta dagen och hon hade sååå roligt. Roligast av allt var nog att ha storkusinerna nästan för sig själv ett långt tag. De var både ute och inne och Agnes fick styra och ställa med de 7 år äldre kusinerna bäst hon ville, hon älskade det!!! Vädret var underbart och så har det fortsatt även idag, ljuvligt att kunna vara ute i trädgården och njuta. Enda problemet är att barnen inte kan somna på kvällarna pga ljuset... Men det kan det vara värt! 

"Pappa kan du läsa vad det ståj på kortet? Jag kan inte läsa så bja, ja ha inga glasögon"

Mmmm... Glasstårta!

Pillow talk med litet busfrö

Agnes har utvecklats till en väldigt busig liten fröken. Hon har ständigt en räv bakom örat och man vet aldrig vad hon ska hitta på härnäst. Men hon är samtidigt så fruktansvärt charmig. Tycker jag. Och jag är ju inte alls partisk... 

Ikväll låg vi och småpratade lite vid nattningen och hon skötte snacket mestadels själv. 

Agnes- ja e en busig onge mamma. Jättebusig. Men ja e inte dum. Baja lite tokig. Demma (Selma) tycke ja e tokig nä ja pjuttar *asgarv åt sig själv*.Demma pjuttaj också, du me o pappa me *hysteriskt fniss*. 

Sen byter hon samtalsämne. Jag försöker hålla mig tyst för att hon nån gång ska somna. 

Agnes- du e så söt mamma, du e jättehin. Ja e me söt å hin. Då måste jag ju bara hålla med. Sen får jag en puss på munnen, en på kinden och en i pannan. Det hela avslutas med att hon slickar mig på kinden och sen bryter ännu ett fnissanfall ut. Min lilla tokfia.

 

Nattning av små pratglada troll

Kvällens nattning var en riktigt mysig sådan. Stefan var borta och vi tjejer var själva hemma. Jag orkade inte vara ordentlig utan lät barnen somna i vår säng. När vi hade läst klart och släckt låg Selma länge och pratade om sin dag på dagis. Hon berättade om skogen, om kompisar och om samtliga skrubbsår hon drabbats av. Munnen gick i ett och det verkade inte finnasnågon hejd på orden. Till sist tystnade hon en liten stund, antagligen för att andas lite. Då tog Agnes över. Jag trodde att hon hade somnat av ren utmattning men så var visst inte fallet. Hon ville inte vara sämre utan började också berätta. 

"Mammaaa, mamma på dadis ida, på dadis ida då.... Då puttade inte jahigge, ja puttade inte Olle heller". 

Busungar...

Den där Agnes...

Nu är telefonen tillbaka ifrån lagning och då känns det lättare att blogga igen. Agnes har blivit en riktig liten luring. En busunge med en räv bakom varje öra...minst. En dag för några helger sedan var mamma och pappa barnvakter och nattade såklart kidsen. Dagen efter frågade jag Agnes vem som hade lagt henne. Det här var svaret:

-momo nanade mig, och va heter han nu igen gubben?

Gubben aka morfar har sällan blivit så dissad! Hahaha. För övrigt utvecklas hon mer och mer till en riktig pajas som är glad för det allra mesta. Hon har även hamnat i någon "kan själv" fas som jag inte kan komma ihåg att Selma någonsin varit i. 

Jisses va hon snackar...

Idag är jag och Agnes själva en stund. Selma är på förskolan och ska på utflykt i ösregnet. Hon var förvånansvärt peppad. Eftersom Selma fick ta med fika så måste ju vi fika hemma. Rättvist ska det vara! Vi hade varsin chokladboll och en bulle som vi skulle dela på. Bredvid låg även en delad banan. 

Jag- nu delar jag Bullen då, så får vi halva var.

Agnes- neeeej, ja hill ha hela! Ja hill inte dela. Ja orka hela!

Jag- men vad ska jag äta då?

Agnes- häj, du kan ta en banan. Man ni så kladdig av banan. Inte av bulle. Ja hill inte bi kladdig. 

Jag- okej...

Ny jobbig nattningsrutin

"Klia mej på jyggen mammaaa" kli kli kli... Nuuuu kanske den lilla tvååringen sover... Tänker jag och kliar först liiite långsammare och liiiite lättare innan jag slutar. "Klia mej mer på jyggen mammaaa, de e hööönt". Jaha...kli kli kli med andra handen eftersom den andra nästintill somnat av den väldigt oergonomiska arbetsställningen. Nytt försök att sluta klia görs och än en gång kommer nya uppmaningar. Sen vänder hon på sig och ligger på rygg. Det är ju nämligen ganska svårt att ligga på mage och samtidigt pilla in handen innanför mammans tröja... "Klia mej på magen, de e hönt mä"! Okej... Kli kli kli. Annat var det när Selma var liten. Kommer så väl ihåg när jag låg och kliade henne på ryggen när hon var ca tre år. Jag tänkte att hon nog tyckte det var sååå skönt och sååå avslappnande. Men så bröt hon tystnaden: jag lägger mej på jygg istället... De e så jobbit när du hålle på å kliar hela tiden. Ooookej....

Ange meee...

Så låter det oräkneliga gånger om dagen i vårt hem nu för tiden. Agnes vill vara med på ALLT. Idag skulle Selma hänga med mig snabbt till affären..."ange meeee" hör man då nästa sekund. Och om hon då inte får hänga med eller göra det där som hon vill meee på så går jorden under och hon lägger sig raklång på marken skrikandes och gråtandes. Och hon har verkligen tårar att ta till. Så fort hon blir minsta ledsen så flödar tårarna. Så stor skillnad jämfört med storasyster som är glad om hon kan klämma fram en tår överhuvudtaget....

Omtänksam Agnes

Agnes är inte lika ego längre. Hon har ju tidigare mest skrattat efter sina små tjuvnyp men nu har hon börjat dela ut kramar efter slagen istället. För några dagar sedan gjorde hon det absolut gulligaste... Jag gick upp i vanlig ordning och började sminka mig och fixa håret. Jag hör hur Agnes klättrar ur (våran) säng och trippar in i badrummet. Där ställer hon sig jämte mig och klappar/smeker mig på benet. Jag hade en lång tröja på mig. Så säger hon "uuuuh mamma, tallt mamma" å så ryser hon lite sådär som hon gör när hon visar att nåt är kallt. Sen går hon in i sovrummet igen men kommer strax tillbaka, pustandes och suckandes. "Hääääär mamma" säger hon när hon räcker fram min morgonrock som är anledningen till allt stånkandet och stönandet. Den är rejält tung och klumpig. Imponerande att hon lyckats dra med sig den. Min omtänksamma tjej.