2 dagar kvar

Snart. Snaaart är det dags för semester. 8 veckor tillsammans med hela familjen känns helt sjukt lyxigt. Jag är så glad att vi planerade så här och att planen håller. Det har varit kul att jobba, jobbigt med heltid vilket innebär 5 stycken elvatimmarsdagar i veckan hemifrån. Men snart är det gjort och till hösten blir det desto mindre jobb... Bara 60% vilket känns galet skönt!!!



Trött men glad!

Vädret ser lovande ut

Jag jobbar 5 dagar till. Dessa fem dagar ska det visst regna. Sen kommer den! Kanonsommaren! Den bästa sommaren i mannaminne enligt experterna (eller var det önsketänkande?). Kolla bara...

Selma 4 år!

Idag har vi haft kalas för vår stora lilla tjej. Och det blev en riktigt bra dag. Hon var hur nöjd som helst med allt. Vi gjorde så att vi bjussade både vänner och familj samma dag och sen fick det bli som det blir. Och det blev bra. Skönt. Som vanligt låter jag bilderna prata när jag inte orkar skriva...

Det bjöds på gotte

Agnes väntar otåligt på gästerna....

Agnes hjälper mig att fixa ballongerna...stor hjälp verkligen....

Äntligen har kompisarna kommit!

Vi käkade kycklingspett och pastasallad

Ett av de få fotona som födelsedagstjejen fastnade på! Hurra!

Tårta nummer 2

Jag testar på att vara pseudotvillingmamma

Härliga barnaskaran!

Tittut...Skorna givetvis i högsta hugg!

Det bjöds på lite akrobatik också

Grattis syrran!

Vi hade en superhärlig dag och barnen har nu däckat (förhoppningsvis) för natten och jag gottar mig i lite rester. Dagen har ändå gått i onyttighetens tecken så det är lika bra att köra på!

För fyra år sedan...

Låg jag inte och chillade i sängen redo att sova. Nej nej nej. Då var det annat på gång. Vi var på förlossningen och skulle snart få träffa våran fantastiska, underbara lilla Selma för första gången. Kan inte fatta att det gått FYRA år sedan den där natten. Helt fullkomligt galet. Det har gått så snabbt. Samtidigt som det känns som hon alltid funnits hos oss. Våran snälla, kloka tösabit med ett hjärta av guld och en vilja av stål. Hon ger oss sådan lycka! Älskade unge!

Att vara kompis

Temat på Selmas förskola är typ "att vara en bra kompis". Selma spelade upp en så fin liten konversation hon hade med kompisen Elly idag. De satt alltså och spelade ett nytt spel tillsammans (ett med delfiner och om man välter dem så fuskar man...eeeh...ok).
S- jag vill inte spela mer, jag vill rita.
E- man måste spela klart.
S- man får göra som man vill.
E- men man måste spela klart först.
S- ok, vi kan spela lite till.
Spel, spel, spel
E- så, nu kan vi rita!
S- okej.
E- men vi måste städa först.
S- ja det måste vi!

Går i sömnen

Selma låg plötsligt i vår säng inatt. Jag brukar alltid vakna men inte nu. Jag frågade henne om varför hon kommer in till oss eftersom hon bara gör det ibland.
Hon ställde då en motfråga istället.
"men vem är det som bär in mig till er hela tiden då?" Jag svarade att det är hennes egna små fötter som tassar in till oss men det ville hon inte alls tro på. Lillskruttan! Nu när jag träffar dem så lite på dagarna (Agnes har jag inte träffat alls idag) vill jag nästan ha dem hos mig på natten istället... Saknar mina tjejer massor på dagarna. Kan bero på att det nu bara är 7 arbetsdagar kvar innan semester!!! Hurra!!!



Mysiga små älsklingar!

Helg...igen!

Helt otroligt vad snabbt tiden går. Det är måndag och fredag hela tiden. Inte mig emot just nu. Bara två veckor kvar att jobba innan det är långledigt. Idag har vi haft sommarvärme. Helt fantastiskt. Efter jobbet hade jag lite egentid och jag hann med både att chilla, äta glass och städa. Sen kom familjen hem och vi var ute till typ 20.30. Selma och Viola bondade med en något mindre granntjej, men kul hade dem. Knappt jag fick med skruttan hem. Till sist somnade hon iaf och nu har jag sippat lite vin och ögonen är tunga som bly. Dags att ta natten efter en tuff vecka som innehållit både det ena och det andra. Både stress, migrän, roliga möten, skratt och avkoppling. God natt!

Det konstigaste hände imorse

Selma och jag låg kvar i vår säng efter att Stefan och Agnes gått upp vid 5 snåret. Selma vaknade typ 6 och var kissnödig, upp på toa alltså och när jag föreslog att vi skulle vila lite till trodde jag ALDRIG hon skulle gå med på det. Men det gjorde hon. "Jag ska bara vila lite mamma, inte sova"... Nänä... Två timmar senare vaknade vi. Hurra!



Syskonmys!

Lilla djurälskaren...

Visade denna bild på instagram för Selma:


Två minuter senare postade jag en egen bild:



Det är nästan så jag får ont i hjärtat. Hon vill verkligen ha ett djur...

Pusslet

Livet. heltidsjobb. Familj. Barn. Man. Äktenskap. Vänner. Måsten. Glädje. Roligheter. Dåliga samveten och ambitionen att alla ska vara så jäkla glada hela tiden. Alla dessa pusselbitar som ska passa ihop. Oftast faller bitarna på plats med lite försiktigt våld men ibland vill det sig inte riktigt. Kommunikation är så viktigt men även det ska in i ekvationen. Ren hjärnkirurgi. Behöver nog ta lite nya tag. Det känns att det är fredag, på många sätt.

Nu räcker snart inte gosedjuren...

Selma älskar ju djur. Verkligen ÄLSKAR djur. Hon leker med sina gosedjur som att de lever och det har gått så himla bra hittills. Tills igår. "Mammaaa... Jag vill ha ett riktigt husdjur att ta hand om... Snyft snyft". Hon grät och var helt förstörd över att Kian fick ha fiskar, Bella marsvin och SagaJuliaSaga en hel farm. Mitt mammahjärta smärtade eftersom jag vet precis hur hon känner sig. Samtidigt som jag vet att hon är för liten för att klara av ett eget djur... Lilla gumman.

Härlig helg

Vilken skön helg vi haft! I fredags grillade vi tillsammans med mina päron när jag kom hem ifrån jobbet. Gillar att hitta på nåt just på fredagen, helgen känns mycket längre då. I lördags inledde jag o Johanna helgen med en långpromenad med avslut på Boll-i-bompa. Selma tjurade sig igenom större delen av detta men hon ska envist gå nästa lördag ändå. Vi får se hur det blir. Sen umgicks jag o småtöserna själva resten av dagen när Stefan var ute på galej. Söndagen har delvis spenderats i Stadsparken med familjen Åkersten/Borst. Så otroligt irriterande bara att jag glömde kamera OCH mobil i bilen! Vi hade en idyllisk stund vid en bäck där vi mös och lyssnade på det porlande vattnet. Hade kunnat stanna där hela dagen. När vi kom hem kom kusin Kian och mormorfarmor Yvonne på besök. Det lektes, badades och kramades för fullt! Mys.

Nu känner jag mig laddad för ännu en kort vecka på jobbet. Bara 3 veckor kvar att jobba innan långledighet. Lovely!!!

Den där Selma...

Hon är för rolig. Igår sa hon såhär:
- mamma, jag ska inte gå till dagis imorgon.
- nähä, vad ska du göra då?
- jag ska va hemma och pilla mig i örat hela dagen *asgarv*.
- aha... Ja det låter ju spännande...

Hon har utvecklat nån slags humor som är så låg så jag vet inte vad. Det är verkligen min tjej det! Goa unge!




Jag och öronpillaren...

Effektiv!

Det gäller att inte sätta ner ändan i soffan när man trillar innanför dörren efter jobbet. Då skulle det garanterat vara svårt att komma upp igen. Men med två busfrön hemma är det ingen risk att bli sittande. Idag har jag varit fasligt effektiv både på jobbet och hemma. Har börjat bli varm i kläderna aka jobbpyjamasen och det känns skönt. Väl hemma går det i 180 när jag kommer hem. Det ska ätas, busas, badas, nattas, woddas och städas av. Pust! Nu är det dags för mig att natta mig själv zzzzzz...



Dagens wod


Bill o Bull tig ett dopp på kvällen.


Dagens nya frisyr...

I ur och skur

Agnes älskar att vara ute. ÄLSKAR! Det verkar vara det första hon tänker på när hon vaknar och det sista hon tänker på på kvällen, inbillar jag mig. Hon hämtar själv sina skor och står och drar i ytterkläderna titt som tätt. Öppnar man en ytterdörr på glänt trycker hon upp den med all sin kraft för att bli utsläppt. Om hon är på riktigt dåligt humör funkar det alltid att släppa ut henne på altanen eller stenarna på framsidan. Sen spatserar hon runt där ute, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Skitnöjd. Hittar hon dessutom nån leksak eller cykel att pilla med är lyckan verkligen gjord.

Dags för helg!

Tyvärr kommer nog inte denna helgen bjuda på mycket vila... Synd eftersom jag verkligen skulle behöva det. Heltidsjobb och jobb hemma direkt efter tar på krafterna. Därför har jag inte kört nån wod idag, det har helt enkelt varit omöjligt. Jag föll dessutom i sockerfällan efter snart 3 veckor utan. Bara att hoppa på tåget igen imorgon!

Wodar på

Många utmaningar pågår just nu. Eller många och många... Två. Men två rätt tuffa sådana tycker jag. Den ena innebär noll godis, snacks och läsk i 6 veckor. Snart 2 avklarade utan återfall. Sen är det 30 dagars träningsutmaning med 20 minuters wod (workout Of the day) varje dag. Skitkul att få en film med dagens träning och sen bara köra på. Den började egentligen efter påsk men pga öroninflammationen fick jag avvakta lite. Är nu på dag 6/30 iaf. Kul!




Efter dagens wod... Lite trött.

Ojdå!

Där gick det plötsligt ett par dagar utan bloggeri. Typ 10 eller nåt. Mycket är som då, locket är kvar för örat, visserligen bättre men på morgonen hör jag inte ett skvatt. På natten hör jag inte heller men det gör ju inget ;-). Nu när jag jobbar har jag verkligen slappnat av på natten och sover som en stock, hur skönt som helst!!! Trodde inte att jag skulle kunna koppla av så mycket men det går skitbra. Någon vis person sa (nu är jag ironisk): du sover väl bättre för att du blir tröttare nu när du jobbar på riktigt. VA?!? Jag säger fortfarande efter 2 (nästan hela) veckor att jobbet är semester jämfört med att vara hemma. Iaf vissa dagar. Men jag saknar mina små töser när jag är iväg. Dagarna är ju såååå långa när man jobbar 100% och dessutom lägger typ 90 minuter på att pendla varje dag. Skönt att det inte är så länge kvar tills vi får spendera dagarna tillsammans igen!!!!



Min nya kompis. Dock inte iklass med riktigt kaffe...


Hemmalek med godingarna!!!

Den där jäkla valsalvamanövern!

Har ju som sagt ett jäkla lock för höger öra. Detta är väl nåt av det mest frustrerande som finns. Jag försöker tryckutjämna ca 1000 ggr per dag men inget händer. Så jag började googla lite efter mirakelmetoder för att bli av med skiten. Till sist hittade jag en läkarsida där det stod att man skulle utföra "valsalvamanövern" flera ggr varje dag. Yes tänkte jag! En mirakelmetod att testa. Nu ska jag bli av med det satans locket, jippi! Så jag googlade valsalvamanövern. Det här hittade jag:

"En metod för tryckutjämning där individen kniper ihop näsan med handen, stänger munnen och sedan med lungorna försöker trycka ut gas genom näsan utan att kinderna sväller upp (ungefär som när man snyter sig), vilket kommer skapa ett tryck som öppna öronkanalerna för gasgenomsläpp."

Va faaaan.... Det är bara ett finare namn för tryckutjämning... Antiklimax delux!

Suck.

Men va faaan...

Jag trodde bara att barn fick öroninflammation. Och sprucken trumhinna. Men nej då. Vad trött jag blir på att känna mig hängig och behöva stanna hemma ifrån jobbet, de måste ju tro att jag har blivit hur jäkla vek som helst. Innan brukade jag aaaaaldrig bli sjuk. Men det var iaf skönt att jag fick komma till läkaren snabbt så jag slipper detta snart. Vi har trots detta haft en härlig helg med mysiga kalas för vår underbara lilla ettåring. Solen har skinit och vi har kunnat vara ute och njuta! Nu är det slut på gnället och det är dags att bli vår-happy! Så det så!

Agnes 1 år!

Det här är ju helt galet. Det är alltså ett helt år sedan vi fick äran att få Agnes i vår familj. Hon kom som ett skott, ett rejält skott eller kanske rent av en kanonkula. Sedan dess har hon bara varit så självklar i familjen och jag kommer inte ihåg hur det kändes innan hon kom. Hon är ett riktigt charmtroll och älskar uppmärksamhet (precis som sin syster). Agnes och Selma är otroligt söta tillsammans och man märker att de verkligen älskar varandra. Här kommer en liten sammanställning över vår lilla ettåring!


Längd: uppdatering kommer
Vikt: se ovan
Så sover jag: Det här trodde jag aldrig skulle skriva detta....men jag sover BRA! B.R.A! Nu kommer detta definitivt att behöva ändras på eftersom sådana uttalanden aldrig får göras offentligt men skit samma. Det är sant just nu och då måste det ju sägas. Jag äter välling vid 19 tiden, somnar i min säng strax därefter. Vill sedan plockas upp till mamma och pappa någon gång under natten men det är visst ok, bara jag inte behöver äta nåt. Det gör jag bara ibland när jag känner mig extra sugen (på att visa vem som bestämmer i hushållet...)
Så äter jag: Med händerna. Spelar ingen roll om det är kladdigt eller torrt. Jag vill alltid äta själv. Av någon anledning har därmed maten blivit torrare och torrare och består allt oftare av typ makaroner eller ris med små bitar av fisk, kött eller kyckling. Inte mig emot, bara det inte är potatis!!!
Detta gillar jag: Älskar fortfarande musik i alla dess former. Jag utvecklar min dansstil varje dag. Älskar att vara ute och gå, leka eller åka vagn. Jag ääälskar också att vara typ på A6 och då gärna leklandet där det kryllar av folk och ffa barn. Tycker det är skitkul med andra människor. jag brås på min pappa och älskar att spana ut genom ytterdörren och se om någon spännande går förbi.
Detta gillar jag INTE: När man tar saker ifrån mig eller när någon VÅGAR sätta sig i min (eller kanske är det Selmas) fåtölj eller puff. Big no-no...
Mina skills: Jag har börjat gå. För en vecka sedan släppte det och nu går jag för det mesta. Ibland när jag blir lite ivrig måste jag fortfarande krypa för det går nästan snabbare. Jag kan gå ute med skor oxå! Håller på att lära mig att krypa ner från soffan med fötterna först istället för huvudet.
Sån är jag just nu: Glad för det allra mesta med enorm aptit på livet. Älskar att promenera runt och upptäcka omvärlden. jag är en bestämd tös som vet vad jag vill!

Tur att jag har barnen som roar mig!

Hur vek får man vara egentligen? En dag klarade jag på jobbet innan förkylningen däckade mig. Eller däckade och däckade. Här hemma finns inget utrymme för att vara däckad. Därför planerar jag att ligga däckad på mammas och pappas soffa imorgon istället. På fredag räknar jag med att vara på benen igen! Agnes är den i familjen som är piggast och hon håller igång för oss alla. Nu är det bara promenerande som gäller nästan. Idag hade hon utepremiär med skor och det klarade hon också av galant! Så här höll hon på ett långt tag innan...den lilla pajasen!

Första dagen avklarad

Då var den gjord, jobbpremiären. Jag är numera återigen en working-mom. Tack och lov att Stefan är hemma så att jag kan fokusera på saker som att klä på mig, sminka mig och komma iväg inom loppet av typ 30 minuter. Det är inte helt lätt. Vanligtvis brukar ju morgonrutinerna sträcka sig över ett par timmar... Det var helt ok att vara tillbaka på jobbet. Har alltid trivts så bra och att träffa kollegorna var superkul. Bonus var ju att äta lunch ifred!
Men inget kan slå känslan av att komma hem till mina fantastiska små troll!




Selma har lekt med lite bilder....